Jag lyckades

YES!!

Igår fick jag reda på att jag fick jobbet jag ville ha! Jag ska nu i sommar jobba för företaget Face2Faces och vara med på deras turné som går runt om i Norge. Så nu känns det verkligen värt att jag åkte till Oslo. Annars så känns livet ganska kallt, det är fortfarande snö här ohch den snöar med jämna mellanrum. Då känns det också extra jobbigt när man får sms hemmifrån och det står 20 plusgrader.. usch!

Idag har vi hängt ut vår utsällning på ett litet lite ställe i Boltsjö (eller vad det nu hette), ett naturum med massa uppstoppade djur, och så vi nu. Mycket lustig kombination. Det tog i alla fall hela dagen och nu är jag helt slut. Det kan ju också bero på att jag blev helt till mg över att vi hade påsklunscg idag! och åt lite för fort, tyvärr visade det sig inte vara alls lika gott som mormors hemma.

Det är så kontigt, jag är så orklös. Jag har börjat träna igen så varför komer inter energin? Varför får jag istället ont i knän, smalben, hälsenor och huvudet? Det suger. Så idag har jag inte gjort något vättigt alls, min kappe kommer bara mer och mer på efetrkälje. Jag funderar på hurvida jag ska ta hem något och sy där, det är ju faktiskt så att min symaskin ska levereras på lovet. Men sen tänker jag såhär, att jag och Maja ska (såklart) till Stof och Stil och där hoppas jag hitta ett ljust snyggt jeans-tyg som jag ska sy en supersöt jacka med lite spetsdetaljer.

Nej nu ska jag väl fixa innan den funktionella träningen som jag tydligen sagt ja att gå på.

Hemma igen, till mina fina vänner

Vaknade ju upp hos Kajsa i morse med frukosten serverad och allt. Sen blev det nybakta kakor och livet lekte. Efter det blev jag trött och Kajsa och Ola pigga så jag sov och de stack ut och sprang. Jag har sovit hela förmiddagen och det var helt underbart. I ett härligt hem där man har tillåtelse att vara sig själv. Vid halv fem sen kom Putte och hämtade mig, hurtbullen hade tränat gymnastik hela dagen och kommer få kramp i hela kroppen i morgon, stackaren (HAHAHA)

På vägen hem fick vi möjlighet att gå igenom hela Oslogrejen och det var riktigt skönt att få prata av sig, vänner är fan bra att ha! När jag sen kom hem möttes jag av fanny som klamrar sig runt mig och det , det är inte illa.

På resan till och från oslo har jag ritat lite och och jag tänkte dela med lite av det.



Försökte rita lite i andra rörelser än bara vanliga rakt upp och ner, med blandade resultat.









Detta är jättegamla bilder, kanske sen första året på gymnasiet men jag hade kvar dem på min mobil och det visade sig vara rätt kul att rita av.

s
Sen försökte jag rita av Klara när hon var nått halvår, det var sjukt svårt att få det att likna en bebis. det ser mer ut som en liten gubbe.



Det blev inte så himla likt men det är första gången jag ritar en bebis.

Nu är det natten och jag ska få sova i min egen säng. I morgon bär det av till att hämta bussen och sen plocka ner utställningen på Kulturmagasinet i Sundsvall. Hoppas den varit uppskattad av besökarna och att det inte finns alltför många visitkort kvar!

Drömhus

Just nu doftar det himmel här hos Kajsa. Hesses kakor gö verkligen underverk för näsan så det nästan är jonnigt att vaa här inne. Men man får hoppas att det sätter sig i koftan så man kan leva på det längre. LOVELY!
Och så lite Billie the Vision på det och livet blev ännu bättre!

Lever rövare

Inatt kom jag fram till Sundsvall 03.30 (sommartid) och möttes av en efterlängtad Kajsa. Hon kom och hämtade mig med bilen och det var så himla skönt att veta att resan hade ett slut. Men något som jag också konstaterat är att när man passerat 5 h bussresa kvittar det om det är 3 till eller ler 8. Man kommer in i ett slags buss-sittar-mood, mycket praktiskt. Den sista bussersan förenklades också av att de visade film, den först Spiderman-filmen. Jag slogs över hur dåliga effekterna var men över att Peter Parker fortfarande har något lite extra.. superkrafter? Vem vet?
När jag blev visad in i huset så kom ett sånt behagligt lugn och nu kände jag mig äntligen trygg. Där var det bäddat på en madrass och jag kundet inte längtat mer.
Nu på morgonen vaknade jag av att det skramlade i köket och när jag slog upp ögonen stod Kajsa och Ola där och hela ordet var serverat, snacka om service! Jag åt till jag storknade, så gott var det. Sen nu ligger jag här med Kajsas supersnabba dator och kollar på när hon och Ola gör ärtsoppa och chokladiscotti. Livet leker och jag kan gärna vänta med att åka till korridoren, och Oslo.
ah!

Gömd i hören

Idag har jag varit så sjukt duktig, verkligen och idag kl. 17.00 var jag och tittade på ett väldigt fint rum på Trondheimsveien 13. Det var en jättetrevlig tjej som tog emot mig, synd att hon ska flytta. Men det var ett trevligt ställe, högt i tak och stora fönster. Rummet i sog var kanske inte så stort men det behöver man ju inte heller, allrummet var rymligare om man nu vill det. När jag sen traskade hem och tog min lilla (förvirrade) genväg tillbaka till Töyen såg jag det som Stefan varnat mig för; sprutor. Jag hade än så länge lyckats att inte se någon men nu hände den och ilningarna skjöt igenom kroppen och jag ville egentligen springa. Men det var ingen där och vad jag vet så rör dem sig inte själv.

Stefan berättar gärna om en händelse som hände en han känner, det var en tjej som trampat på 3 stycken och de gått rakt igenom sko och stuckit henne i foten, lyckligtvis har hon än så länge inte blivit smittad. Som om det gör mig lugnare. Usch! Det är faktiskt något som slagit mig, det finns extremt mycket pundare här, de är överallt! Och de är ständigt påvärkade. Rätt ofräscht tycker jag.

Ikväll ska vi tydligen ut men jag kan inte vilja åka hem mer. Sen jag kom hem har jag sovit och nu känner jag mig klar med det här. Nu vill jag tillbka till mina projekt och de med samtal.

Nu blir det tacos.


Lite förvirrad, en gång vilse men också lite glad

Idag har jag tagit mig samma, gtick upp klackan 07 och var utanför dörren innan 08. Jag skulle ha en liten snabbintervju på Nordjordet Barnehage. Jag var där en kvar innan och kände att jag trivdes. Det var fint beläget och ett stort hus med mycket natur omkring. När jag kom in var det träpanel och detb kändes lite fjällstuga över det hela. Sen fick jag komma in på kontoret och allvaret började. Mona som jag fick prata med var väldigt vänlig och trevlig så det kändes avslapnade att prata med henne. Jag inser dock att om jag ska jobba på ett dagis behöver jag nog lära mig att prata norska. Hon berättade nämligen att (såklart) man jobbar mycket med språutveckling och jag som svensk kanske inte gör det lättare. Det kände jag med. Jag fick en rundvandring i byggnaden och i ett rum träffade jag en lite kille com kom fram och drog i min ärm och sa något. Han sa dte flera gånger jag förstod det inte. Aj aj vilken dålig människa jag kände mig som. Men som helhet var det ett trevlig besök och det kändes bra att ha varit där.

Direkt efter det åkte jag till intervju nr. 2. Det var med företaget Face2Face ett reklamfretag som jobbade för andra märken. Där fick vi till en början (vi var 6 stycken) sitta i ett rum och lyssna på en väldigt trevlig tjej som beskrev hur verksamheten fungerade och det lät otroligt kul att jobba där! Efter det fick vi en individuel intervju. Det var jättekul, jag fick prata medn en man som mer specifikt föklarade hur arbetet gick till Jag inser att det är mycket reklamjobb som går ut på att möta folk ute och försöka värva dem. Men jag tänker att det gör inget, det blir nog kul. Det som lät mest intressant var turnén man gör (kan göra). Då åker man omkring i hela Norge och är ute på olika events och festivaler. När jag gick ut därifrån var jag så himla glad, äntligen kändes det som om jag kom någon vart. De ska ringa på måndag och jag hoppas verkligen de vill ha mig!


Stressiga blåsor

Eftersom Stefan är sjukt morgontrött steg vi inte upp förrän vid hav elva, då hade jag varit vaken sen halv nio kanske och bara försökt somna om. Sen var den en lugn morgon/förmiddag men inhandling av frukost. Väl ute på stan sen, vid tolv gick vi till Oslo City och jag delade ut lite cvn, kändes dock ganska ovärt för de flesta sökte ingen eller så hade de nog av svenskar. Men så kan det va. Vi gick sen till Operahset, det var så himla fint! Det är svårt att bli förälskad i norgonstad när det är grått och blött men jag hoppas at den känslan kommer i sommar. Sen stressade vi som tusan till en adress och skoskavsblåsan blev ett faktum. Tyvärr (med gråten i halsen) insåg jag att jag var hel fel ute när klockan var inne för intrevnju. Jag var där jag ska vara i morgon. Så det var bara att bittert traska hem igen.

Nu sitter jag i soffan men en stresshuvudverk, ondadötter och lite småångest över hur jag ska komma till rätt ställe i morgon kl. 09.00. Jag ringde nämligen och berättade mitt missöde och den enda möjligheten för mig att träffa dem var i morgon vid den tiden. Bittert vet jag också att jag kommer att få ta mig själv dit utan någon Stefan. Hur ska det här gå? Sen ska jag kl. 11.00 vara på den adressen vi gick till idag, lite krongligt känns det att hitta tillbaka men nu har jag varit där, hoppas jag kommer i rätt tid bara.

Nu har jag ingen aning om vad jag sagöra, pojkarna är WOW-spelare och jag börjar redan bli rastlös. Tyvärr vill inte riktigt mina fötter eller mitt huvud ut å jag får väl se vad jag gör.

OH MY GOD!

Oslo droppar majs

Idag gick jag upp kl. 05.10 för att hinna med, ändå fick jag stressa det suger. Men jag tror jag fick med mig allt trots det. Sen var det bara att åka till Stockholm och träffa posps och bli bjuden på mat innan sjävla resan kunde börja, 6.5 h till Oslo. Väl framme är det mörkt men jättefint. Fick intrycket av att staden ligger i en bergsdal, husen går upp på sidorna och det var jättefint med alla husen. Där träffade jag den enarmade Stefan som vänligt bar min väska. Efter att ha suttit ner alldeles för många timmar och fått platt ruma var det skönt att gå lite. Nu sitter jag och har tagit över hans dator (3 timmar gammal) och blir nersölad av mat, villke kille. Det första jagj egentligen ville göra var at sticka ut oc springa men den outfiten fick inte riktigt plats. Men efter att ha placerat mig i soffan kan jag ändå tänka mig att sitta kvar.

I morgon ska jag försöka få upp Stefan i någerlunda tid så jag hinner dela ut lite CVn sen blir det intevju på den. Najs!


Resfeberns maximum

Det är nu det, jag vet att när klockan ringer i morgonbitti kl. 05.00 kommer jag vakna med ett ryk och hoppa ur sängen och inte ha en aning om vad jag ska göra. Suck, de senaste nätterna har jag drömt massor av saker, jag tex. tillsammans med Fares Fares häromnatten när jag var i en gammal tjejkompis kropp. Märklig dröm men den var relativt bra.

Nu håller jag i alla fall på med packningen och såklart får inte allt plats, samma visa varje gång! Men mina vänliga "hyresvärdar" hyser mig till mitt behov. Nu ska jag försöka fylla den lilla MP3n jag fått låna av Putte med kanske 25 låtar jag inte tröttnar på.. lyckat!

Jag hoppas verkligen att det här blir lyckat!

AAHH jag ska på intervju!

Äntligen! Äntligen! Äntligen ringde någon! Haha en mycket trevlig tjej Klara ringde från företagen Face2Face där det står att de jobbar med:

FACE2FACE er et reklame- og kommunikasjonsbyrå grunnlagt i 1999. Byrået har spesialisert seg på kampanjer som øker bedrifters topplinjevekst, skaper målbare resultater og genererer word-of-mouth. Vi jobber med alle typer 1:1-kampanjer, events, PR, salgskonsepter, sampling, virale kampanjer, sosiale medier, blogging og geriljamarkedsføring. Siden oppstarten har vi gjennomført over 30 millioner samtaler med forbrukere i avgjørende valgsituasjoner og skaffet over 2 000 000 registrerte lojale kundeforhold. Byrået har over 200 ansatte med kontorer i Oslo, Kristiansand, Stavanger, Bergen, Trondheim, Stockholm og New York.

Det låter så himla kul! Trodde att det mest handlade om sånna jobbiga saker som att stå på något köpcentrum och sälja någonting osäljbart. Men det är verkar kul, att jobba med events är ju verkligen något jag skulle kunna göra. Yes! Så det känns så kul att jag ska dit på fredag kl. 11.00 och bli intervjuas. Sen på eftermiddagen kl. 17.00 ska jag träffa en kvinna, jeanette och kolla på ett eventuellt rum och kanske jag ska kolla på ett rum till. Ah det känns så kul att ha något mål med resan, bestämt.

Annars har jag sjuka resnerver så jag snart går i bitar, jag som är så van att resa nu kanske inte klarar det här. Haha skönt att träffa pops i Stockholm då.

Ikväll har vi varit hos vår lärare Håkki (sjölvinbjudna) och gett honom presenter och ätit massor av mammasbullar och gräddbullar, sockerkick javisst! Och hans ställe var verkligen som man tänkte sig att det skulle vara, fyllt med massa prylar och massor av LP-skivor. Det var supermysigt med massa knäppa lampor och ännu fler böcker. Det blev som en liten läsar-träff där ett tag. Och i en av böckerna Bad hair hittade jag en bild som var helt surrialiskt lik en kille på vår skola. Tyvärr är min kamera knäpp så jag hårsöker efter bilden på nätet men det verkars vårt. Om jag kommer över den så blir det banne mig bild, hoppas han inte tar illa upp.

HAHA JAG HITTADE DEN! Nu jävlar!



Adam.. är du vampyr?


Annars är dagens låt också en Billie The Vision låt


Blir bara så glad!


Slutet på den första veckan

Denna veckan har jag varit så grymt effektiv på att träna! Jag har varit skadad och sjukt i 3 månader nu men denna veckan, men start i söndags har jag tagit igen.

Söndag - Första springturen, gick väl rätt trögt (5 km)
Måndag - Springtur, gick också ganska trögt (13 km)
Onsdag - Boxpass med Maja, mycket klenare än förrut
Fredag - Springtur, gick jättebra och det kändes så lätt (13 km)
Lördag - Gym i 2 h, härligt men tog inte i tillräkligt
Söndag - Springtur som blev iställer ptomenad (13 km)

Det var så kul för när jag sprang så mötte jag en söt gammal gubbe som kom gående men snabba steg och såg sådär härligt gammal ut och jag tänkte att så vill jag bli pigg och rask. Han tittade och log mot mig och sa - det där är bra för hälsan! Och det kändes så himla bra, det är ju inte bara för stunden man tränar. jag vill bli gammal och kunna leva då också.

Det kanske inte är så mycket för en vältränad människa men jag känner mig ändå ganska stolt och jävligt pepp! Nu är frågan om jag ska gå på Partygympan ikväll (passet heter så av någon konstig anledning). Men jag kände när jag sprang idag att det spännde i mitt smalbe, så som det gör innan man får benhinneinflamation så jag vet inte riktigt om jag vågar. Tänker att jag ska ska vila tills i morgon. Det är lite konstigt när man börjat träna, kroppen vill bara ha mer och mer, tills det tar stop och man blir sjuk eller skadar sig. Hoppas att det håller i sig nu bara!

Annat om idag är att den igen blivit kallare, men + 2° är det i alla fall. Jag vet inte riktigt om jag ska ta mig i kragen och gå ner till sysalen, jag vill mest söka jobb hela tiden. Kan inte räkna hur många mail jag skickat, antingen är jag ambitiös eller sjukt orutinerad eftersom ingen hör av sig. Suck. men det som var riktigt irriterande är att min lampa gick idag! Och när jag skulle ge mig på att vara lite teknisk får jag inte av kupan frånväggen, ah det kommer bli så jobbigt. Får väl fråga vår inte så superpositiva vaktmästare i morgon om han kan bända loss den.

Idag har Maja gjort jättegoda knäckebröd! Oh de var grymma! Och det verkade inte alls svåra att göra så, när man har ett välfungerande kök ska jag också göra det. Jag längtar så! mycket efter att bo, på riktigt! Därför känns det kul att gå på visning i Oslo. det är dock bara ett rum i ett kollektiv men det är ju alltid något. dessutom såg det riktigt fint ut.

Nu ska jag ta tag i mig själv och i alla fall städa rummet!

+ 8°

Igår var det helt underbart! Det var lite som om man kom till himlen, solen sken på en klarblå himmel och det var varmt. Den senaste veckan har det funnits ett par stycken lyckostunder och konstigt (men bra) nog har jag lyckats spenera dem med Fanny och Putte. Så igår satt vi nere vif skolhuset lutade mot en snöhög och solade. det är lite lustigt att ligga på ett liggunderlag med täckbrallor men sen bara ha t-shirt och kofta och steka. Men det är också det som får en att komma ihåg att man är i norrland.



Detta är dagens låt, känner att Billie the Vision är lite vår och det funkar för mig mer än väl



Sånna här dagar längtar man inte hem



Putte och Fanny ligger i solen som om de inte kunde annat



Ahh så himla härligt!

Annars har det blivit väldigt mycket mycket träning, Norgenervositet och väldigt lite sömnad. Eller ja sömnad när det gäller min kappa, det är som om det inte riktigt finns utrymme i mitt huvhud och speciellt inte när det verkar som om jag måste sprätta upp massor av sömmar och göra nya insnitt för att minska midjevidden. Det suger.

Nu när det blivit så varmt ute har ju våra iskulpturer börjat ändra form. jag och fanny var inne i vår lilla lburint och kikade på konsverken. Min och Puttes Isprinsessa hade tappat lite i vikt.



Jag menar den är så liten, innan var den tjockare än min fot!
Armarna hade också blivit supersmala, det enda som egentligen var som förrut var den massiva kjolen som var täckt av ett fint litet lager snö, den var finare nu!



Den lille lille foten (gärna med dansk dialekt)

Annars idag har jag gymmat, första gången på säkert 8 månader. jag som var su effektiv där ett tag. men var kul, nästa gång får jag dock ta i lite så jag blir trött!  Annars blir det väl lite mer jobbsök och jobbångest, halleluja!

Sj, jag hatar er

Så inte nog med pressen som jag känner över att jag är slow mo' på att sy så får jag dåliga nyheter som inte känns så kul att prata om + att Sj ringer och säger att mitt tåg från Sundsvall till Stockholm på onsdag den 24 ÄR INSTÄLLT! Va fan?! Hur ska ajg göra nu. Dagens känsla gör att jag känner mig djupt bitter och vill skrika på dem. Nåde om de inte svarar. Det som också är helt idiotisk är de olika kategorierna som man ska välja när man ringer. Ingen heter - Jag vill prata med en ansvarig eller - Jag vill skrika som fan eller - Vad är det som händer, jag måte åka! Sjukt dåligt upplägg.

Efter 20 min har jag gått från plats 7 till 6. Jag kommer dö om de tar betalt för den här skiten.

For fän män!

Tajt planering

Det är lite mycket att göra just nu, men ändå sätter jag mig här. Jag har precis varit på mitt första boxpass på den här terminen och det känns skönt! Tack till Maja som finns där som ständig peppare när man behöver det, så här i början. Förutom det så är det i skolan massa att göra. Jag har gjort klart projektet vi fick av Håkki i tisdags och blev faktiskt förvånandsvärt nöjd. Det skulle vara något man kunde förändra utseendet på med enkla medel så jag designade en tröja med långa, flärpar typ.



Enkel frammifrån



Som man även kan ha så tjusigt på huvudet



Eller knyta lite fint baktill




Sen för att piffa upp den lite, eller att få den passa bättre in till min kollektion fick det bli lite blommor. Ännu i en ny konstruktion



Som sagt, ganska nöjd för att göras på två dagar


Annars håller jag ju på med min kappa och den börjr ta form. Det som är lite klurigt nu är hur ärmarna ska sitta vill att det ska bli perfekt. Dessutom kan jag inte sprätta i mitt typ för det går sönder, illa illa. Men det är på g. i morgon ska jag fixa fodret så jag kan bli klar någon gång. Vill så gärna ha med den i påsk!



Den är lite stor fortfarande, kommer bli mycket smalare i midjan. Men omkretsen på "kjolen" är 180 cm



Det mesta kommer antagligen tas in från ryggen där det också kommer sitta en slafe med två knappar


Det är jättekul att kunna se hur den ska se ut, nu vill jag bara ha den klar! Men mer jag borde göra är att fixa allt inför Norge. Nu vet jag att stefan kommer och möter mig, så det känns ju tryggt. Men jag är ändå lite nervös. Tänk så är det så att ingen vill ha mig, vad fan gör jag då? Min mardröm är att flytta tillbaka till Lund, tyvärr. Något som slog mig, konstigt att det inte gjort det tidigare, är att jag kanske ändå vill plugga på DI. Men inte till skådespelerska utan till teaterregissör eller teaterköstymör. Mycket lustigt att det inte slog mig förrän igår. Så nu känns det lite bättre, jag vill inte söka än utan måste få leva liten men sen, sen ska jag minsann in!

Nu minsan ska jag grubbla på varför Sj ringde mig och sen ska jag krypa till sängs.

Lov och lite till

Det händer, tiden går och jag har inte haft tid att skriva. Nu är jag tillbaka i norr och jag vet inte riktigt vad jag tycker om det. det är ganska blandat. Jag hade tt jättebra lov i Sthlm (en och en sväng till örebro). Så när jag lämnade pulsen och människorna kändes det lite bittert. Men nu är jag här och har inte så mycket att säga till om. Vi har redan kommit igång med saker. En kontig uppgift från Håkki där vi ska sy något som går att förändra som nu blir det en grå trikåtröja som ja, förhoppningvis, går att änvända. Det blir bäl bild på resultatet..

Annars så har vårt kollektionsarbete börjat snurra i huvudet. Vi ska göra massa saker, utöver att sy som att skapa oss ett "företag" som vi sedan ska försöka sälja in till vår lilla jury. Men det känns kul. Det som egentligen ligger närmst att hända är ju Oslo. På onsdag nästa vecka bär det av, 13 h tåg blir det. Längtar verkligen efter den platta rumpan jag kommer få. Sen har jag två hela dagar där innan det bär av med en 13 h buss. I Oslo ska jag bo hos Stefan och kalle? Vet inte riktigt om han är där men det ska bli kul, var ju ett tag sen sist trots allt. Hela den här grejen med att söka jobb, jag vet inte om jag ska skratta eller gråta, jag har skickat så mång mail! Än så länge har bara en ringt upp och det känns en aning värdelöst men jag håller humöret uppe.

Jag har iaf försökt komma igång med träningen och har än så läge kommit ut och sprungit två rundot, lovely! Och sen har vi varit ute en sväng på isen, idag blev det en ganska lång stund så jag han somna. Helt underbart, att sola i snön om än så lite är uppfriskande.




Petra och Fanny i den fantastiska solen



På min högra sida såg det ut såhär..



och såhär på min vänstra



Där låg också mina två små vänner <3



För vi skulle sola, och sola var det vi gjorde



Landskapet ser onändligt ut nu när man kan stå på isen



Men här är isen också så tjock att bilarna kan köra på den, skulle inte rekomendera det hemma



Det är väldigt vacker här



Traditionen men att sola på is har då varit främmande för mig men ska nu bli en ritual


Fanny               Petra                Jag



Petras coola brillor som hon så vänligt tog bild på



Och såhär uppfattar man världen i dem



En sovande Johanna i den härliga vårsolen



En början på en ny era!

Storslagen vernisage

En solklar succé! Jag tycker verkligen att vår vernisage var lyckad! Jag tvivlade faktiskt, kanske mycket för att jag inte visste hur mitt egna skulle bli men resultatet såg riktigt proffstigt ut. Vi är 12 riktigt duktiga tjejer som är sjukt ambitiösa och ibland lite väl storsinta, men vilken tur då att man kan rösta.

Jag och Emma hade till uppgift att försöka få dit lite press till vår pressvisning och vilken tur vi hade så kom det faktiskt några. Bland annat kom Sundsvalls Tidning och gjorde ett fint repotage och inte för att skryta (men jag kan ha nämnt det idag) så hmanade JAG på första sidan och trots alla odds var det ett fint foto.


Snö, kyla och is hade påverkat många av de designers som visade upp sina alster.

Snö, kyla och is hade påverkat många av de designers som visade upp sina alster.

Fotograf:
Mathias Johansson

Stenstan inspiration för designers

SUNDSVALL (ST)

Det är ljuvligt romantiskt. Isigt svalt. Svartvitt. Spännande.
Tolv modedesignelever på Ålstas folkhögskola har format sina skapelser utifrån Sundsvall som inspirationskälla och visar nu kreationerna på Kulturmagasinet.

Relaterat

Bildextra
Fotomuseet fick Johanna Adner att satsa på svart och vitt som på de gamla lådkamerornas tid.

Med kläderna som har skapats utifrån Sundsvallsintryck har kvinnorna givit en mångfacetterad bild av stan .

En isig klänning med vidd är det första som möter besökarna. Petra Andersson tog intryck av snö, kyla och gångtunnlarna under E4 där musiken ljuder. Foton därifrån upphängda i snövita grenar förstärker intrycket.

– Jag tänkte på en dansande ballerina på is.

Matilda Karlströms intryck från antikvariat och loppisar blev en klänning där den vida kjolen består av gamla bokcitat som plastats in i ett snyggt mönster.

– Jag gillar det gamla, men den här klänningen är nog mest för visning, säger den 20-åriga åländskan när hon tar i det något ohudvänliga materialet.

Emma Jonsson fastnade för Elvira Madigan. Det resulterade i en dramatisk ballerinaklänning i rött och svart. Mycket uppmärksamhet fick hon också för den spännande men samtidigt hotfulla spegel som hon satt ihop av krossade glasbitar.

– Attityd är viktigt för mig. Det ska vara annorlunda. Mystiskt. Spännande.

Så finns de som inspirerats av Stenstan.

Matforsbördiga Kajsa Lantz hade de gamla husfasaderna i tankarna när hon utformade sin kappa i svart kashmirull.

Hon tar med njutning i det mjuka tyget. På det stora kragslaget har hon i ullbroderier fångat vackra former. Små detaljer på ärmarna ger det lilla extra.

– Det tog trettio timmar att brodera. Jag tycker om att designa kläder och att syssla med gammalt hantverk.

Än har hon inte hunnit bära den, den blev klar i fredags.

Flygande svarta kläder sticker ut i ett hörn. Det är Johanna Adner som på det viset illustrerat fotomuseets svartvita värld i sin monter där även kamerorna fotodokumenterats.

Anita Östberg060-197148anita.ostberg@st.nu
Publicerad 3 mars 2010Uppdaterad 3 mars 2010


Detta är dock taget från nätet så den bilden är inte med här, men det fanns ett bildspel med följande bilder:





Japp min utställning!



Kajsa Lantz med sin supersnygga kappa som jag mer än gärna vill äga!



Emma med sin rockiga attityd gjorde en riktigt cool ballerinaklänning



Petra och hennes kreation är det första man ser och det kunde inte bli bättre



En liten inblick på hur stället såg ut och en närmre bild på Petras ballerinatolkning - ice ice baby



Matilda tycker om gamla ting och har gjort en klänning av inplastade boksidor



En helt otroligt ambitiös tjej.. eller kvinna som de säger i ST

Alla de här bilderna är tagna från ST-hemsida. Jag kände att min kamera kunde inte riktigt mäta sig med den som den snygga fotografen, men jag klagade inte..

Till min utställning fick jag låna en kamwera från Sundsvalls fotomusém. Så himla snällt, utan den hade det inte riktigt blivit samma sak. Jag fick låna vilken jag ville så det blev en presskamera från 50-talet. Men när jag var där blev mina haka så läng, det fanns hur många som hellst och det kändes så fint att vara där inne. När jag kom så hade jag som enda kriterier att dte skulle var en stor och gammal kamera och inte för att överdriva så var de första jag fick se 1 x1 meter. Jag bestämde mig ganska snabbt att kanske inte så gammal och inte så stor. Så då blev jag visat i ett annat där alla de här fanns.



Tror ni att jag ville gå därifråm? Nope, och än mindre när jag fi se de pyttesmå kamerorna som var hälften så stor som de minsta mobilerna, najs!

På SR.se fick vi också massa härlig pr, först på onsdag morgon pratar Kajsa i radion och sen kom de till oss och sände live.

http://www.sr.se/webbradio/?type=broadcast&Id=2237322&BroadcastDate=&IsBlock=1


http://www.sr.se/webbradio/?type=broadcast&Id=2238213&BroadcastDate=&IsBlock=1


Man får ta och kopiera länkarna och klistra in.

Jag har helt otroligt mycket bilder från första tittet till färdigt reslutat men pga min tidsbrist tills i morgon då jag far till Sthlm så kanske jag ska börja packa... suck! Men jag är nöjd, mycket nöjd!


12 x Sundsvall

Utställningen närmar sig och alla är mitt upp i förberedelserna. Idag har jag ägnat hela mig själv till att ringa runt och flirta till mig en gammaldags kamera (tack Fotomuseet i Sundsvall), ringa runt till de vi skickat pressinbjudningar, skrivit en otroligt töntig bildförklaring/koppling, skrivit mitt namn på ett papper och fixat visitkort. Men det känns ganska bra, det enda som egentligen stör mig nu är hostan som jag haft i två veckor som sakta men säkert kväver mig, men jag vill inte till vårdcentralen!
Till vår utställning har Fanny och Petra gjort en riktigt snygg affisch!
Eftersom affischen är vit så ser man inte riktigt kanterna men jag tror ni fattar grejen, ser ni mig?

Till det hela ska vi få var sin plats där vi får ställa ut vad vi nu önskar. Det enda kravet är att det ska finnas en bild som är tagen i Sundsvall och att det ska finnas en koppling till verk och bild. Min bild är på ett par gamla svarta kameror i ett svart-vitt fotografi som faktiskt Linn tagit, thank you daarling. Mina verk är mina svarta byxor och min svarta väst, mycket färg där. Jag tänkte mig att jag ska hänga upp plaggen i taken och forma dom så att det ser ut som de springer, kläder utan kropp. Intill det här ska det på ett svart podie stå en gammal kamera, som om det fotograferade. I mitt huvud ser det bra ut. Texten jag ska ha till lyder följande:

Momentum

 

en sekund, en bild

 

svart och vitt som ugör basen

 

det som fastnar är det som som syns

 

vad ser du?

I årtionden har kameran fungerat som ett hjälpmedel för oss att minnas och inte glömma

 

I årtionden har har de funnits För oss att samla och lagra

Museum blir vårt naturliga rum för gamla ting

 

Foton och kameror samlas för att finnas och för att visa det som en gång hänt.

 

Förhoppningsvis förstår någon kopplingen. Lite tråkigt för er som är långt borta och inte kan tar er till metropolen Sundsvall men jag lovar att det kommer bilder.
Mitt visitkort var ju också ett litet projekt eftersom det var svårt att hitta rätt format men tillslut fick det bli något i stil med det här
Enkel men ändå, jag är nöjd

RSS 2.0