liten i norr

Det är faktiskt sant, jag har längtat hem nästan oförskämt mycket! Men jag förstår varför, jag kände en stor förändring när jag var iväg vilket gjorde att jag inte riktigt kände mig som mig själv (tyvärr). Men det har gjort att jag inser mer om mer vem jag är och vilka egenskaper jag prioriterar hos mina vänner och faktiskt så känns det helt underbart! Så när jag kom hem var det med pirr i magen och nästan tårar i ögonen som jag möttes av mammas öppna armar på Kastrup flygplats. Jag inser att familjen är min största trygghet och det jag lever för. Att ha en familj är det viktigaste för mig.


Förändringar händer, man måste bara jobba på att mötas i mitten <3

Det som händer nu att jag ska packa upp alla grejer för att sen packa ner dem igen och flytta. Och jag längtar verkligen till Norrland, jag känner verkligen för en nystart! Nya vänner, ny miljö och nytt allt och maaassa MODE!!! (hoppas jag)

Förresten så är jag sjukt sugen på att göra en till piercing men mamma sa att hon hade blivit så jäkla arg så tordes jag inte, men jag vågade leka med fantasin:

(miss poaser!)