Seg, segare, segast...

Jag förstår inte riktigt hur det kunde ta såå lång tid att komponera ihop det förra inlägget. Lite löjligt enligt mig. Mwen väl gjort och jag hoppas fan över allt som hänt och börjar här! Eller ja kanske i måndags eller va det var. Det var iaf så att skolan tyckte att vi skulle ha ett Luciatåg på skolan och man fick anmäla sig frivilligt. Och skojar ni att jag ville!

HALLELUJA!

Äntligen får jag sjunga liite. Det blev iaf ganska många namn på listan så på vårt första möte kändes det positivt. Det enda negativa var sen när "ordförande" för gruppen utsågs och vi skulle planera repetitioner. Nej då var det ju at att hälften (som var artiser) plöötsligt kom på att deee hade så mycket att göra avv vi andra inte skulle räkna med dem. Med ultimatumet - Allt eller inget, blev resultatet att vi var 6 stycker kvar alla modeister (och en turistare). Kändes ju hoppfullt. Men! ger man sig in i något ska man göra det bra så vi sex tappra tågare beslutade oss för att fösöka öva varje dag fram till det är dags. Och i ärlighetens namn kan nog det behövas.

Men med fyra låtar på agendan tar vi ton och kämpar oss igenom. Vissa låtar går bättre än andra. Vad som känns riktigt kul är att Matilda är fantastisk, på alla sätt. Engagerad, DUKTIG och tålmodig. Så efter att alla gått sitter vi och övar stämmor (som hon hittar) och jag är i himeln. Shieeet vad jag saknar det!

Eftersom det är brist på kamera i min vårdnad blir det nog inte myckt till kavlités bilder, men kanske en och annan mobilkamerabild. Sånt ät livet och just nu är det väldigt sent för mig. Jag ska rida i morgon och det får nog bli ett till

HALLELUJA







på deeen!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0