Tiden rinner iväg..

.. och försvinner spårlöst borta. I alla fall känns det så och jag vet inte om det är positivt eller negativt. Jag längtar hem, det tror jag alla som känner mig har förstått MEN när man sitter i sysalen och man har sitt projekt i händerna så VIPS är klockan tre timmar senare.. jag menar vad hände? Så var det idag. Idag på sömnaden blev jag äntligen klar med utklippandet av mina mönsterdelar på tyget och jag kan gå vidare!! Nu har jag alltså gått till steg två; sy insnitt i ärmen (inte i armarna som 99% av klassen säger.. suck!) och sen har jag tråklat ihop fram- och bakstycka och sen i axel- och sidpartierna. DVS att jag kan prova mitt liv! (det är lika fantastiskt som det låter). Den satt som en liten smäck (kanske lite stor i midjan) och ränderna gick ihop men någon mm skillnad som det banne mig ska ändras på. Vem vet vad som kan hända i mmorgon? Kanske en tråckelsöm på en ärm kan sys, kanske förminsnka midjan och ev faktiskt börja sy ihop!! Meeen jag tror att det blir lite foderjobb också.. tyvärr (det är ju faktiskt inte lika kul!). Jag blir i alla fall helt till mig när jag ser att det går vägen, alla blir inte riktigt som jag men varje gång någonting stämmer så blir jag så förvånad över att det faktiskt är jag som gjort det. Inte kunde väl jag tänka mig att jag kan se rätt på en rak linje? ;)




Till en början såg det ut att bli mycket jobb.. men bitarna föll på plats och tillslut upp på den graciösa dockan...


Men för att inte bli heelt besatt och sitta i den syrefattiga sysalen bestämde Petra och jag oss för att ha en liten improviserad dansträning i gympasalen. Efter en timmes hoppande, studsande, pressant, strechande, böjande, sit-upsande, flåsande och snurrande så fick vi nog. Men på väg hem igen stötte vi på underbarnet Matilda...




Denna låten har hon skrivit själv... vissa kan!


Denna kvinnan är grymt på allt! Hon har fantastiska ideér på sina kläder, syr galet bra, hon är fantastisk på fiol, spelar piano, hadde grymma betyg (ryktas det om) och är helt galet söt och snäll och rolig... suck (det lät nästan som en kontaktanannons). Men, det ännu mer underbara är att hon är givmild och och delar med sig av sina kunskaper, när hon vill.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0