Ner och vände

Det bara händer, hela tiden, man gör saker och hinner inte riktigt uppdatera. Vi har haft lov och det var helt underbart! Jag hade längtat så mycket efter mitt kära Skåne så jag njöt av varje sekund! Eller ja kanske inte när jag hade halsfluss dock... men jag fick vara hemma! Vilken fristad Östra Ingenstans är, lung och tyst alldeles tyst. Men innan min lilla sjukdom hann jag med en hel del. Som vanligt åkte jag till Stoff & Stil med Maja! Där blev det lite jeans tyg och spets, allt för min snygga jacka som jag påbörjat!

Men när jag var hemma i Skåneland träffade jag också mina favoritflickor: Klara och Minna! Oh som jag saknat mina små bebisar och det är alltid lika fantastiskt att få spendera en hel dag hos familjen Ehn Öberg.



2,5 åriga Klara med lillasystern Minna 1,5

Så fort jag kom så möttes jag att de här två som ler så himla stort att man glömmer bort hur länge sen det var sen sist. Sen tar Klara nästan tag i mig och släpar mig ut på balkongen för ska vi vara, för där finns blommor och blad. Vi kom på att man kunde lägga att blad på näsan, om man sitter alldeles still, och sen blåser man uppåt så bara flyger det iväg. Eller roligt partytrick, om man är 2,5.



Ifrån balkongen som är på 3:e våningen är det ganska långt ner till marken, frågan är mest hur långt ut man kan sta för att inte ramla ner. Men tack och lov lokcade de fina blommorna tillräkligt för att inga större äventyr skulle hända.



Men fint var det!




Och högt



Minna har redan som 1,5 åring fått fina former!



Egentligen ville Klara inte alls vara med på bild...



Men det gjorde henne inte mindre söt och underbar!



Minna därimot tyckte det var superkul!



Men jag lyckades fånga henne ändå! Mitt lilla hjärta!



Riktig skönhet!



Att busa med mamma Lina är inte helt fel tycker Minna



Men det enda Klara vill är att vara ute på balkongen! De där ögonen kan man helt enkelt inte säga nej till. Inte när man är där enbart för att leka. Så ut går vi men in snart igen, för det näst bästa som finns är kurragömma!



Bilden är lite suddig men jag tror ni fattar poängen



Sen försökta jag få en bild på båda oss, men tyvärr vad spegeln en aning skitig. Kan ju hända att små fingrar är där och kladdar, men vad vet jag?

Det var bara en av flera bra dagar, men klockan är över tolv och ska jag kunna fokusera lite bättre i morgon på knapphål och vändsöm kanske jag borde börja borsta tänderna nu. Suck!



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0