Skåne
Nu, efter flera månaders icke-skrivande inser jag nog att Liten i Norr inte riktigt stämmer och att det kanske är dags att tänka om. Att skriva blogg är superkul! Speciellt när tillgången till fungerande internet är möjligt men hos min mor i Östra Ingenstans är det endast ett klagoobjekt. De goda nyheterna är ju att en underbar två i Malmö är under renovering för att sen övertas av MIG! Japp så är det, jag ska bli Malmöbo och jag kan inte längta mer! Men när den dagen händer och en sivilicerad internetkontakt är åtyerupptagen blir det en ny blogg. MIna möjligheter att ha en egen syatelje är möjlig och jag ska dela med mig!
Tack för alla underbara som läst opch kommenterat!
I Norge
Idag (lørdag) har jag varit ledig hela dagen. Och jag ær så glad! Jag fick sova længe, vara helt ensam och han till och med ut på byn (stan) i två timmar. Dock lite ila planerat av mig att gå i høgklackat, skavsår på mig!
Vi bor på Habour Appartements (stavas det så?) och det ær det trevligaste stællet hittils. Speciellt nu nær vi baa ær två stycken! Det ær så mycket och så lite som hænder, den enda vi egentligen har gemensamt ær jobbet och det suger. What to do then? Det trevliga med det "nya" jobbet den hær veckan ær att vi træffat lute nya folk som vi ska festa med ikvæll.
Tyværr gjorde jag misstaget att kolla på gamla Ålstabilder och livet blev lite jobbigare. Nu ska jag bættra på sminket och drænka mina sorger. Snart åker jag hem før en veckas jobb på Arvikafestvialen med Putte och min nya væn Karro, det blir KING!!
Officiellt
Plocka bort alla bevis
igår var vi med skolan på Hussborg och hade finmiddag! Det var otroligt! Först förfestade vi lite i Västgård och alla fina människor var här och fixade sig. Kajsa fixade svinrygg på mig, allt för att få in rätta stämningen.
Vilken snäll kvinna jag har!
Sen efter ett par öl, lite smink och hårspray senare blev det skolfotografering utanför skolhuset. Inte för att vara sån men vi i Mode är gansta vana att stå framför kameran nu så det kändes som en enkel match! Tyvärr regnade det lite så vi sprang ner till stugorna för att ha en sista kväll där tillsammans.
Hur många ganger har vi inte gjort detta? Ändå var det lite speciellt..
Fina Matilda och Kajsa! Båda två i egensydda kreaktioner!
Andreas och Frida!
Och som alltid måste men ha några tillsammansbilder...
Jag och Kajsa!
Fina Hanna som har fixat så otroligt mycket med Hussborg, tack för en superlyckad kväll!
För att komma till Hussborg hade det fixats med storbuss som tpog hela sällskapet rätt, en en liten dirrigering när vi först åkte åt fel håll. Kul med busschafförer med lokalsinne.
Jag paxade förstasätet och hade full kolla på sällskapet, typ.
Superduon!
LillLinn!
Efter den fanatstiska resan i norr så landade vi tillslut på stället där det blev lite fördrinkar och ett till tillsammansfoto! Innan Familjefotot!
Alice och Fanny!
Först blev det ett korridorsfoto med bara Västgård 1are!
Sen blev det lite klass och lite familj, sådär smått och gott
När fotograferingen var över samlades vi inne i matsalen som var jättefin och vi var fina med den!
Skämt o sido
Vi satt vid långbord så jag hade många att skåla med (och det skålades en hel del)
Kajsa, Matilda, Fanny och Therese
LillLinn, Maja och Jessica
Kärleksparet Andreas och Anton
Maggan
Den bedorande Anja!
Jag
Sen blev det skålar, tal och fina ord till både lärare och elever och vi i modeklassen utbringade en skål den vår underbara lärare Nina! Till bords fick vi också en uppgift att tills efterrätten skulle vi skriva ihop en liten dikt, en sång eller sätta ihop ett litet framförande. Det fanns 5 ord som skulle vara med
- Ålsta
- Fest
- Internat
- Arrangemang
- Bastu
Maten vi fick var supergod!
Förrätt: Tryffledoftande sparrissoppa med örbröd
Huvudrätt: Chevréostgrattinderad oxfilé med rotfrukter och kantarellsås
Efterrätt: Kladdkaka med vaniljglass och hallonsås
Ganska stor skillnad jämnfört med den skolmat vi får. I dikterna tog det upp ett par områden mer än en gång. Bland annat handlande det om Niklas, den urrusla maten och brankåren. Utöver våra små framträdanden spelade Anton och Andreas upp en liten sång som jag tror de flesta förstod vad det handlade om.
De var superduktiga, så rara
Sen sjöng Malin och Alice The Beatels låt Let it be med fantastiska stämmor, lyckligtvis hade vi hört den en gång innan så nu kunde man kontrollera känslorna. Men dessa kvinnor är helt fantastiska!
Efter tre rätter mat, öl och vin var det rätt skönt att få resa sig och kolla runt lite. På nedervåningen fanns det kareoki och där var det röj enda tills de stängde.
Det var helt fantastiskt roligt!
På ovanvåningen hade de tagit bort borden sen så det blev plats att dansa, det var lite balupplägg på det hela förutom att det inte var någon vals. Men det fanns mycket annat istället, man fick passa på att visa sina känslor förvarandre och dansa ut den där lilla extra ebergin man hade.
Efter att ha ätit, sjungit och dansat i 8 timmar gick bussen tillslut hem. Då var det tänkt lite efterfest i 6:an och de flesta verkade på. Man skulle bara fixa lite mat och komma ner igen, synd bara att de flesta (antagligen) däckade efter käket så det blev en väldigt tam efterfest. Sista som hände var att Linn, Alicia och Anton somnade i soffan, Andreas kom inranglande men skickades i säng och jag och Högen satt och snacka till halv fem. Då var det så ljust ute att man hade en aning svårt att somna. Men tillslut så gick det med.
Det var en superkväll och det är något vi kommer minnas, tex som de små smygturerna med Antons väska bakom husknuten.. Nu finns det egentligen bara en sak kvar att göra och det är att ta tag i det här helvetserummet!
Nytt projekt
På tre väldigt slappa dagar har jag gjort dessa och jag är så sjukt nöjd, de sitter precis så som jag vill och är supersköna, helt klart en sommarfavorit!
Förändra, förvränga och försvinna
Vi har suttit i 3:an och kolla Eourovision songcontest och det sög, herregud. Men vi var nästan alla där och eftersom Alice åker redan på torsdag blev det vår sista kväll. Ärligt vet jag inte riktigt vad det betyder, vadå sista? Vad händer med soffhänget, popcornbrännandet, köksskramlandet och familjen? Att det är ca 200 mil mellan oss KÄNNS som ett hinder!
Nu har jag suttit med Putte och Fansa i allrummet och pratat om oss. Pratat om hur det är ovärkligt att om 3 dagar finns inte vi kvar. Då är vår familj något som varit. Det fälldes en eller två tårar. Det är svårt att förstå vad det innebär att ha bott såhär. Jag anade att man sjulle bli tajt men att ha hittat så många människor att älska det är ofattbart. Jag hade ingen aning om att man kunde finna så många självsfränder i en och samma håla.
Vi pratade om förändring. Under den här tiden vi varit här har vi förändrats, utvecklats och blivit lite mer den vi är. Tillsammans har vi skapat ett fritt rum för oss, men hur blir det sen. Är de där hemma öppna om den nya Johanna? För ingen där vet väl vem Johan/Jocke är? Ingen hemma kallar mig skjärten. Kommer någon vilja lära sig se de små förändringarna som gjort att jag vill tro att jag är en mer ödmjuk, orädd och nyfiken person. Vill någon lyssna på min resa?
Jag är rädd att den jag vill vara stannar kvar här, i Fränsta. Att jag inte orkar stå på mig och uttycka det som jag tycker är kul. Jag vill inte hamna i samma banor och rutiner som fanns innan det här. Jag vill inte vara samma människa som inte har det drivkraft och process. Att ha levt med så många kreativa människor under ett och samma tak och få syssla med något som man lärt sig älska har varit ett privilegium, en välsignelse. Vet ska jag nu fråga i vilka lager jag ska sy gylsen, vart bakfickorna ska sitta eller och jag ska overlocka en kant? Jag röstar för ett Modedesignforum för frågor inkluderat med bilder: så här eller så här?
3 dagar, på 3 dagar ska man hinna gå igenom, leva ut och komma ihåg. Hur ska det gå? Vi alla längtar tills i morgon för då ska vi till Husborg och ha fin middag och det blir finfina kläder på med massa fina hår och ansikten. En dag verkligen att minnas, men vad händer med de kvällar man bara legat i soffan och kramats? Vem ska jag nu komma och pussa på, skeda med eller bara vara med? Att bo så här har öppnat sinnet och poängterat behovet att kroppslig kontakt. I min förra korridor steg det till en helt ny nivå men jämnfört med det här så är det ingenting. Hur ska det gå i Norge? Kommer det finnas någon öppen och varm person som vill krama mig? Jag vet det kanske låter lite desperat men det är en del av vardagen här, rutinen om att ta hand om varandra.
Ikväll vill jag vara sentimenatl, blödig och jag vill gråta lite. Men jag vill sen minnas och skatta. För vad jag vet så så är Ålsta 09/10 något som ligger mig så varmt om hjärtat att det är svårt att inte lipa.
Förändring är bra, förnya leder till något nytt och framtiden är på väg.
I väntans tider
Min underbara, underbara och fantastiska Therese som kom upp ända ifrån Lund för att vara är i lite över 24 timmar!
Charlotta som kom ifrån Östersund gjorde mig äran att vara en av mina små dockor
Alice ifrån skolan är klädd i just nu mina favoritkläder
Och sen var det den andra Alice som gjorde ett fantastiskt bra jobb och jag tror ingen kunde ana hon bara är 13 år
Therese fick också gå i min kappa som jag haft fått så mycket beröm för, så himla kul!
Sen var det ju så att jag också gick, i mitt evighetsprojekt: byxdressen
Det är lite bilder ifrån de fyra visningarna vi hade, Det finns såklart fler men då hade nog inlägget blivit hur långt som hellst. Dessa bilderna har i alla fall Linn Saalbach tagit och hon är en fantastisk fotograf! Både min mamma och pappa var ju också otroliga som kom och tittade, mamma åkte faktiskt mer tåg än vad hon var hos mig. Eftersom min egna kamera såklart tagit sig en till tur till Tyskland (eftersom Kodak suger) så fick jag låna hans kamera och det blev en och annan back-stagebild också.
Lilla fantastiska Alice
Den andra underbara Alice <3
Den bedorande Maja var där och såg helt fantastisk ut
På andra sidan väggen hann man med någa mellan-show-bilder
Våra små fans som alltid finns där för oss
Mina fina flick(dock)or
Alice <3
Här är vi alla tillsammans efter andra visningen och det kändes så himla bra och dagen flöt på helt perfekt
Väldigt glada dockor
Här är vi alla designers och alla modeller, på en och samma gång
Det får nog avsluta bildspelen.
Denna dagen har varit den absolut segaste på hela året, antiklimax har varit på topp och ingenting har varit kul. Det är som man har gått igenom tvn, maten och annat trams utan att man egentligen vill. Jag tänker bara på den veckan jag kommer ha i Lund, jag saknar mina vänner så mycket och det börjar kännas att jag inte kommer hinna träffa dem på ytterliggare 4 månader. Jag skuller verkligen vilka bo i Malmö till hösten, jag vill så gärna ta upp mina kontakter och umgås med de jag älskar. Jag älskar alla här i Fränsta, massor massor massor. Det kommer vara en helvetes dag på fredag och ingenting kommer kännas kul då. Men nu, framtills Husborg känns allt melankoliskt.
Nu ska jag hjälpa till med tårtan som antagligen har påbörjats.
Lite tidigare kanske lite bättre
Ikväll har jag också nästan lär mig hjula, efter 20 år har jag alltid varit sämst men nu kom jag nästan helt runt. jag har också flygit med petra, gjort stolen med Linn och sjort något annar akrobatiskt trick med Putte. En ovanligt aktiv aktivitet nu för tiden. Det resulterade dock i en stäckning under rumpan, men vad gör det väder var supervart (säkert närme 20 grader) och jag fick kyckling av Putte.
Nu är det bed time och jag ska vakna superdupermegapigg! (taiträ)
Oväntat blöt
God natt
Mys i västgård
I morgon kommer ST (Sundsvalls Tidning) till sysalen och ska göra ett repotage, då jävlar ska jag vara där och inte sova till halv ett!
Förbereder inför allt
Jag har också ringt och grattat Kristoffer på födelsedagen. jag tänker på dig!
Tagen sista dagen innan jag åkte till Norr och vi åt på Italia
Nu är det bara att återgår, back to business!
OMG
Ungefär vid 03.10 gav jag upp. Då hade jag sytt ihop hela byxdressen så det gick att ha den på sig. Nu är det bara detaljerna kvar, men jag tror att den får vila ett tag. Mitt typ ifrån panduro har äntligen kommit så nu ska jeansjackan bli klar! Men i alla fall så gick jag hem strx efter tre och satte på datorn och försökte fixa själv med Photoshop. Jag fick ihop ett hyfsat resultat men tänkte att jag skulle hinna fixa resten efter frukosten. Efter att ha sovit i 2,5 timmer var jag tvungen att gå upp och bege mig till datorsalen.
Om det inte hade varit för att datorerna och skrivaren är skit kanske jag inte hade behövt missa något. Men nu kronglade alls och jag blev stressad och kunde inte koncentrera mig på hur det riktigt såg ut. Jag fick tillslut be Jäger om hjälp och med hans hjälp kunde jag efter 1,5 timme äntligen få ut ett exemplar. Vid den tiden hade jag tappat ganska mycket mitt mod och ork, hade inte direkt hunnit äta någon frukost (vilket är det bästa som finns). Men för att inte klaga så mycket är jag så glad över folket i min klass, trots mitt misslyckande lyckades de peppa upp mig och jag kunde genomföra redovisningen.
Detta är då min broschyr, men den är fortfarande under uppbygnad och förändring.
Jag var ju ute och fotade tillsammand med Andreas för deras moderepotage om oss i modedesignklassen och det blev ett parr stycken bra bilder. Jag får tyvärr inte lägga upp några än men så fort tidningen är i tryck så!
Detta är en av mina favoritbilder, och det är jag som gjort kappan då
Vid grillen i Stöde, det är lite synd att det händer så mycket i bakgrunden men annars vi (Andreas och jag) nöjda
Blusen och linnet är några av de nya plaggen, som hör till kollektionen. Byxorna är ifrån vintras
Gillar ljuset i ansiktet på denna bilden (Andreas är grym!)
Det kanske inte syns så tydligt men tanken är en docka, om man skulle kollat närmre på ögonen är de en aning rundade. Detta är en prototyp på hur mina modeller kommer se ut på catwalken den 20e maj på Kulturmagasinet i Sundsvall!
Detta får vara sista bilden än så länge
Idag har jag också belönat mig med 20 min i solariet, efter att ha suttit inne i flera dagar och missat allt som heter sol kunde det inte bli lägligare. Det tog säkert bara 2 min sen sov jag gott men vaknade helt sjukt varm lagom till det slutade. Det blir nog ett par besök till innan modevisningen, byxdressen är sådär smikrande än så länge.
Nu ska jag väl ta mig samman och gå ner till sysalen, kommer väl antingen sy eller hänga med linn och spela spel i stugorna. Det går bra nu..
Lycka med ett uns av ångest
Jag gjorde ju klart ett linne för ett par dagar sen och Petra fick agera modell.
Stråvecken blev ganska bra tillslut, men det visade sig att jag fick göra om alla allt eftersom jag sydde. Allt jobb i onödan men nu vet jag det. Bak blev inte heller riktigt som jag tänkt men men nu är det färdigt och det funkar för mig.
Som ni kanske förstår syr jag (än så länge) allt på fri hand med improvisation allt eftersom jag tar mig framåt. Det må hända att framsidan ser helt okej ut men insidan ser mer ut som en mosad hjärna och det gör lite att proffsigheten blir väääldigt amatörmässig och det känns otroligt beiget.
Nu höll jag nästan på att missa den andra stora nyheten, det är ju nämligen så att idag har jag blivit en godkänd JÄGARE! Så se upp alla djuren nästa vecka blir det pang pang! Jag ska antagligen ut med Stig (vår rektor som haft lektionerna med oss) och skjuta bäver. jag hoppas så mycket att vi ser någon och om det är fallet så faller den (vitsigt värre!).
I morgon blir det uppstigning vid sju så nu ska jag gå och meditera!
Sent på natten
Sen har jag också ringt om massa sponsorering till vår modevisning, är ju en del som behövs men ingen verkar vara intresserad. Men är du eller du vet någon som skulle vara det så bara skriv!
Nu ska jag försöka göra min muskulära avslappning.. synd bara att mp3 dog!
Halleluja!
Vad går du för känsla? Vilken typ av kläder ser du framför dig?
Sen blev jag väldigt glad idag när Verre frågade om jag vill gå modell för henne, klart jag vill! Blev så himla glad att någon frågade, hoppas det funkar nu med gåschemat. Måste lägga till bara att LillLinn hjälpt mig ,ed att skapa en logga, problemet är bara att alla olika hon gjorde var fantastisk fina så jag har ingen aning om vilken jag ska välja.
Vilken tycker du?
Det är egentligen massor som händer om dagarna men det är som om jag inte orkar lyssna. Men något som jag berkligen ska lyssna på är mentalaträningen och det tackar jag Maja för!
God natt!